Kära vänner

På begäran av Nyköpingsflickorna ska jag be att få hålla er
trollbundna ett ögonblick. Det är vid sådana tillfällen man önskar att
man aldrig blivit född, men det händer ju så sällan.

Alla som avnjuter ännu en skolfest, vet hur man känner sig. Kanske
vill man med ett självbelåtet leende slå in bröstet och utropa: hurra
vad jag mår bra. Kanske att man i stället får en känsla av att det är
dags att stryka något gammalt på foten, ta sin Mats och gå eller rent
av bära hundhuvudet till stacken. Eller en känsla av att framtiden
närmar sig. Med oss förhåller det sig dock annorlunda. Efter att i ca

70 år gett 17 i det mesta, fortsätter vi våra fräcka krumsprång, fastän
vi står med djupa fötter i jorden. För mitt i vanvettets spöknatt lyser
ju ibland ett snus som övergår allt förnuft.

Och det är ju så att det är inte juldagsmorgon allt som glimmar. Det
kan alltså vara en skolfest. Men det tar sin tid att nå fram till detta
stora tillfälle. Rom byggdes som bekant inte på en dag. Och det är
alldeles riktigt. Sommartid kommer natten i sydliga länder betydligt
oftare än här i Norden. Ja, hur tog vi oss egentligen hit? Låt oss tänka
tillbaka. Det var på den tiden vi brukade berusa oss på doften av hägg
och syren. Numera vet vi ju bättre. Det var på den tiden vi gick i
skolan. Jag skulle mycket väl kunna hålla en föreläsning om hur
tyngdkraften fungerar i ett socialistiskt system. Men det tänker jag
inte göra. Jag funderar hellre på vad vi lärde oss då. I matematik-
bokens förord kunde man finna följande definition:

Matematiklärare:
hårfärg mellan vitt och svart
Skolbetyg mellan B och A
Kokar vid högst 50
Får ej stärkas

Färgar lackmuspapper rött

Det var på den tiden det var så tyst i klassrummet att man kunde
höra ett helt ton knappnålar falla. Det var då man fick veta

att en bråkdel är summan av den dividend som via sin auktoriserade
revisor ingår i det sökta bråket med äran i behåll

att my är den exakta skillnaden i avstånd mellan två av varandra oberoende millimetrar

att dra roten ur -1, det är som att dra trappstegen ur en trappa
samtidigt som man kilar uppåt

att en limesövergång är en smal brygga mellan dikt och verklighet

I andra ämnen fick man vidare veta

att 1 N är den kraft som åtgår för att lyfta en ganska stor sandhög exakt en meter

att en watt är den effekt som uppstår när man slår näven i ett vanligt
bärnstensbord och har handen inlindad i kattskinn

att det går 50-11 soltimmar på ett ljusår

att ett hekto jäst är vikten av den hemlighet som åtgår för att få det
ganska kul så småningom

att solen går upp och solen går ned. Det är som en naturlag med en
regelbundenhet som skulle vara skrämmande om det inte vore så ljus

att gåsen Akka var en riktig nattuggla och förde Nils in på ett utesvävande liv

att gässgivaren plockade gåsen in på bara kroppen, men gav Nils en
ny som var fullfjädrad

samt att Biggles slår ett slag i luften

Nu för tiden, i energikrisens spår, får man lära sig att även herr Kelvin
bör ha 20 grader hemma i lägenheten.

Ärligt talat, blir ni aldrig trötta på livet – det tar i alla fall ganska
mycket tid i anspråk.

Nåja, hur gick det sedan? Jo, hustru, barn och dåliga tider blev man
sittande med. Är man gift med en major och har en löjtnant i
reserven, går det väl an. Men vi andra kommer väl automatiskt att
tänka på de ängar, på vilka korna går bet. Det är kort sagt kärva tider.
Så det är inte så konstigt att jag flyttat ut i Östersjön. För Norrland
har ju bara ett ovanligt vackert drag – Klarälven. Men det gäller att
ligga i och varje morgon stiga upp innan man ens fått kläderna på
kroppen och sedan hålla samma fart ända till frukost.

En annan metod är att sluta röka. Själv röker jag inte men far min var
ofta på snusen. Och skulle inte det räcka får man väl ta extraknäck:
baddare sökes till lasarettets ögonklinik och blodgivare till slakthuset.
I värsta fall får man väl bli så ledsen att man kan försörja sig.

Så låt oss glömma vardagen och i stället tänka på att roa oss. Ni vet
väl förresten att man i Sydafrika dricker Black & White ur olika glas?
Därmed är jag framme vid vad jag egentligen hade på hjärtat:

Tacka vet jag för maten. Människan lever icke allenast av bröd utan
också av smör, ost, saltkött och medvurst. Kort sagt, den kallhamrade
råbiffen smakte verkligen fågel. Pelle tycks ha den rätta glimten i
matvrån. Låt oss roa oss på samma sätt som när Älvsborg avfestades
och alla fick lösen i magen. Tänk bara på att flaggpunsch inte serveras efter solnedgången.
Tack allihopa. Skål